Are you the publisher? Claim or contact us about this channel


Embed this content in your HTML

Search

Report adult content:

click to rate:

Account: (login)

More Channels


Channel Catalog


Channel Description:

I den här bloggen skriver jag om att undervisa nyanlända elever men även om språkutveckling och undervisning av flerspråkiga elever i stort. Och såklart om skolutveckling. Välkommen hit, önskar Anna Kaya.

older | 1 | (Page 2) | 3 | 4 | newer

    0 0

    Som andra pass på torsdagens SETT-mässa valde jag att gå och lyssna på Sandra Wissting, Patrik Glad och Lena Agda Ringström som kallar sig förändringsagenter och processledare på Atea Skola som har följande vision: "Vi vill vara med och skapa en skola där alla pedagoger har tillgång till effektiva digitala verktyg och där alla pedagoger kan använda modern teknik som verktyg som fördjupar lärandet."

    Det är viktigt att skolledare initierar samtal om vilken vision man har. Man måste lyfta blicken, sikta mot stjärnorna så man kommer över trädtopparna och först då kan man flyga fritt. Man ska ha en långsiktig vision men även kortsiktiga tydliga mål på vägen.

    Att ha pedagogiska samtal under tiden är en framgångsfaktor. Var befinner vi oss nu? Vad har vi för kompetens idag? Hur kan vi gå vidare? Ska skolutveckling vara som en rak motorväg eller finns det vinster med att man tar lite småvägar och får spännande erfarenheter under vägens gång?

    Teknisk problematik på skolorna kan vålla svårigheter och kommunikationen mellan skolpersonal och IT-avdelningen fungerar inte alltid optimalt. Att skapa plattformar där lärare, skolledare, IKT-pedagoger kan mötas och samtala tillsammans med personal från IT-avdelningen underlättar mycket.

    En-till-en-satsningar och digital teknik bidrar dels till att synliggöra lärandet för eleverna men det underlättar även för att kunna bjuda in föräldrar och andra till skolans värld.

    Lokalerna är inte alltid anpassade till de arbetssätt man vill använda sig av men man kan alltid förändra något.  Att se på sina lokaler med kreativa ögon, och med nya ögon, kan leda till att man hittar nya lösningar. Sandra tar exemplet på att man faktiskt inte behöver ha en projektorduk framför tavlan för hur ska man då kunna anteckna samtidigt?

    Att titta på schemaläggning och klass/gruppindelning tillsammans och med nya ögon kan öppna upp för nya sätt att organisera så man kan få till en mer flexibel organisation utifrån de elever man har och de pedagogiska tankar man har.

    Som rektor måste man våga fatta beslut och man måste våga satsa även om andra tvekar. Det kanske inte blir rätt första gången men man lär sig på vägen och det blir bättre på vägen. Som lärare behöver man våga tänja lite och lära av varandra och våga lära tillsammans med eleverna. Att våga använda tekniken trots att man inte har fått lära sig hur. Att våga öppna upp och dela med sig av sådant som fungerar bra och sådant som vi har misslyckats med.

    Det utvidgade kollegiet via sociala medier fyller en viktig funktion för skolutveckling i form av att man delar med sig av information, tips och idéer och genom att man för lärande samtal tillsammans. Att anordna t ex Teachmeet och Edcamp i sin egen skola eller i sin kommun är ett bra sätt att främja pedagogiska samtal.

    0 0
  • 04/19/13--04:58: Språkinriktad undervisning
  • Jag avslutar mitt besök på SETT-mässan med att lyssna på Hanna Stehagen som pratar om språkinriktad undervisning med lässtrategier, cirkelmodellen och SIOP. Ett ämnesområde som intresserar mig väldigt mycket.

    Språkets roll för lärandet

    Som lärare i en skola med elever med många olika språk och med varierad bakgrund och med olika kulturella erfarenheter kan man inte utgå ifrån att man delar samma referensramar. Man kan inte utgå ifrån att eleverna har den förförståelse man kanske brukar ta för givet. Man måste även ständigt fundera över hur man tydliggör och förtydligar för att stötta där elevernas språkliga förmåga inte räcker till för förståelse. Språket spelar avgörande roll för lärandet och att eleverna utvecklar ett fullgott språk är nyckeln in i framtiden.

    I våra styrdokument är elevaktivitet, stöttning, meningsfullhet, delaktighet, ämnesövergripande, ökat ansvar viktiga delar. Vad behöver läraren för kompetens för att lyckas med detta?

    Interaktionens betydelse

    Interaktion är viktigt för lärandet och språkutvecklingen. Har vi flerstämmighet i våra klassrum? Eleverna får prata i snitt tre ord per mening innan läraren fortsätter att prata. Ger vi eleverna tillgång till rätt verktyg och strategier för att lära genom läsning? Arbetet med lässtrategier får aldrig avstanna, läsningen utvecklas i alla skolår och därför måste vi fortsätta med en explicit läsundervisning under hela skoltiden.

    Språkinriktad undervisning

    Hanna Stehagen presenterar en modell över hur hon ser på språkinriktad undervisning utifrån SIOP, cirkelmodellen, lässtrategier och bedömning för lärande och det centrala innehållet, förmågorna och kunskapskraven i Lgr 11 och Gy 11.

    Viktiga beståndsdelar är att läraren har höga förväntningar, utgår ifrån elevernas förförståelse och att undervisningen är meningsfull samt innehåller stora mått av autencitet. Det är viktigt att läraren erbjuder stöttning, tydliga strukturer och att läraren modellerar hur i många olika lärsituationer. Undervisningen ska vara flerstämmig och ska ge eleverna stora möjligheter till interaktion.

    Skolspråk

    Undervisningen måste leda till att eleverna utvecklar ett skolspråk, ett mer avancerat skriftspråksliknande språk. Detta är inget som sker automatiskt utan vi behöver undervisa explicit i detta för att eleverna ska utveckla ett kunskapsrelaterat språk.

    Cirkelmodellen

    Cirkelmodellen är ett sätt hur man kan lägga upp undervisningen och Hanna har sammanställt cirkelmodellen här:


    Hanna Stehagen berättar om ett ämnesövergripande projekt där de hade tydliga målbeskrivningar, instruktioner, arbetsstrukturer och med förankring i elevernas förförståelse. Om man har det behöver inte eleverna tolka och försöka förstå vad det är de ska lära sig och hur de ska genomföra arbetet utan i stället fokusera på innehållet.

    Digitala verktyg

    Eleverna fick samarbeta i olika digitala verktyg. Som ett exempel kunde eleverna i par sammanställa en popplet (tankekarta) för att sedan sätta sig tillsammans med ett annat par för att sammanställa en gemensam tankekarta. Här behövde eleverna använda många språkliga förmågor för att förhandla sig fram till hur tankekartan skulle se ut och imnehålla.

    Synliggöra lärandet

    Att arbeta med förförståelse och utgå ifrån det eleverna redan kan är en viktig del. Hanna visar exempel på hur eleverna fick skriva ner sådant de redan visste på post it-lappar i början av ett arbetsområde. De satte upp lapparna i en tankekarta på tavlan och byggde på den med nya post it-lappar under arbetets gång. På så sätt visualiserades elevernas kunskap och de kunde se hur kunskapen och tankekartan växte.

    Struktur och förutsägbarhet

    Det är viktigt med struktur och förutsägbarhet. När det gäller lektionsstruktur är det viktigt med lektionsmål. Vad är syftet? Vad ska vi lära oss idag? Det är även viktigt med språkmål. Vilka förmågor ska vi arbeta med? Vilka begrepp är centrala för denna lektion? Dessutom behöver man beskriva lektionsmomenten: brainstorming, genomgång, använda bilder och grafiska modeller för att förtydliga, gruppövningar/diskussioner för interaktion. Man behöver fundera över vilka skriv- och andra mallar man ska använda. Att ha avslutande reflektioner är också viktigt : Vad har du lärt dig idag?

    Stöttning i form av modeller och mallar

    Att använda grafiska modeller för att t ex synliggöra orsak - verkan-samband är ett bra sätt att förtydliga ett innehåll men även för att förklara textstrukturer eller visa hur man bygger upp en text. Att ge eleverna skrivmallar att utgå ifrån när de skriver är ett bra sätt för eleverna att kunna utveckla sitt språk. Maaike Hajer har flera skrivmallar i sin bok som man kan använda sig av.

    Om att använda digitala verktyg för feedback och feedback i processen berättar Hanna att hon använder Google docs för att läsa, kommentera och bedöma elevernas text. Hon använder Youtube och lägger upp filmade lektioner eller gruppdiskussioner och annoterar (ge kommentarer) direkt i youtube. Att använda skärminspelningsprogram som Jing för att tala in muntlig feedback på elevernas alster och Soundcloud (podcast) för att spela in samtal och diskussioner är andra verktyg Hanna använder.

    Effekter

    Hanna avslutade sin föreläsning med att lyfta effekterna av en språkinriktad undervisning. Effekter som inkludering, synligt lärande, att alla elever lyfts och ges större möjligheter att tänka, lära och kommunicera på sitt svenska språk.

    Att få lyssna på och inspireras av Hanna Stehagen var en perfekt avslutning på SETT-mässan. Att höra henne berätta om de ämnesövergripande arbeten de gör på hennes gymnasieskola och dessutom få ta del av det språkutvecklingsarbete hon gör för sina kollegor var väldigt intressant och givande. Jag ser fram emot att få läsa Hannas bok i ämnet som kommer ut i höst. (Hoppas jag?)

    Vill du kolla igenom Hanna Stehagens presentation från dagen finns den att bläddra i har nedan:


    0 0

    Igår twittrade jag en del om #Språklyftet eftersom jag gick igång lite på en tweet som Petter Bergenstråhle twittrade ut:

    Det ligger såklart en hel del i alla dessa lyft som bara blir delar av en helhet men det finns ett lyft som jag trots allt tycker är en satsning på hela skolan och det är Språklyftet.

    Språklyftet handlar inte om språkämnen

    Jag har förstått att många tror att Språklyftet handlar om att lyfta ämnet svenska, svenska som andraspråk eller andra språkämnen. Inget kan vara mer fel. Språklyftet handlar om att lyfta språket i skolans alla ämnen men kanske framför allt de teoretiska ämnen som elever anser vara "svåra". Varför är dessa ämnen svåra? Är det ämnesinnehållet i sig som är svårt eller är det svårt att förstå det ämnesspecifika språket och de ämnestypiska texterna? Har eleverna en tillräckligt god läsförmåga för att läsa och förstå innehållet i de texter som används? Har eleverna tillräckligt god kännedom om vilka strukturer och språkliga drag ämnestexterna är uppbyggda av så att de själva kan producera texter konstruerade på samma sätt? Läs gärna hur man kan arbeta med närläsning inom kemi så får ni en liten inblick i hur jag menar.

    Lgr 11 och språket

    Alla lärare är inte språklärare men alla lärare har ansvar för att utveckla elevernas språk. Detta är tydligt i Lgr 11:
    Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (kap 1)
    Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. (kap 2)
    "Skolan ska", står det. Vilket betyder att det är allas ansvar. Inte bara alla lärares ansvar, alla personer som arbetar inom skolan har ett ansvar att utveckla elevernas språk. På skolgården, i matsalen, hos skolsköterskan och i varenda undervisningssituation.

    Det finns dessutom formuleringar i varje kursplan som på ett eller annat sätt har med språk och kommunikation att göra, här är ett axplock:
    Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
    kommunicera med bilder för att uttrycka budskap (bild, centralt innehåll) 
    Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflekteraöver, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. (hem och konsumentkunskap, syftesdelen) 
    Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. (idrott och hälsa, kunskapskrav åk 9, betyget E) 
    Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. (matematik, syftesdelen)

    Språk och lärande

    Språket är vårt kommunikationsverktyg. Vi behöver språk för att tänka och lära och vi använder språket som verktyg för att samtala, interagera och lära av och med varandra. Språket är vårt lärverktyg, vi inhämtar och utvecklar kunskap med hjälp av språket. Men vad är kunskap? Kan vi beskriva vad kunskap är utan att använda språket? Språk och kunskap hänger ihop och kan inte skiljas åt. Språk- och kunskapsutvecklingen går hand i hand och är ingenting utan varandra och därför hänger även språk och ämne ihop. För vad är ett språk utan ett innehåll? Och vad är ett ämne utan ett språk?

    Språket i ämnet

    Jag twittrade ut en uppgift igår, en uppgift som jag önskar att alla ämneslärare funderade lite extra över.
    Som lärare (oavsett ämne) behöver vi fundera över vilka språkliga krav vårt ämne kräver och hur vi låter undervisningen träna eleverna i just dessa språkliga förmågor. Alla ämnen har "osynliga" textstrukturer och språkliga drag som vi behöver synliggöra för våra elever. Om läraren själv inte är medveten om dessa strukturer och språkliga drag kommer inte den läraren kunna undervisa explicit i just detta vilket leder till att de elever som är duktiga på att "härma" textstrukturer och språkliga drag kommer att gynnas. Vilket i längden leder till en ännu mindre likvärdig skola där socioekonomisk bakgrund spelar allt större roll. För vi vet att elever som har föräldrar med studiebakgrund har lättare att "se" och utveckla ett skolspråk på egen hand medan andra elever behöver explicit undervisning för att kunna tillägna sig ett skolspråk att tänka och lära på.

    Vi  bedömer kunskap med hjälp av språket

    Som lärare behöver vi vara medvetna om att vi många gånger bedömer elevernas förmågor utifrån deras språkliga produktion. Många Lgr 11-förmågor kräver att eleven använder sitt språk för att visa vad de kan, det kan vara muntlig eller skriftlig produktion, oavsett vilket är språket många gånger "förmedlingsverktyget" vi använder oss av. Som lärare behöver vi då ge eleverna tillräckliga språkliga redskap och strategier så att elevernas tankar och kunskaper kommer till sin rätt. Det finns många elever i den svenska skolan som kan ha ämneskunskaper och ämnesspecifika förmågor som de inte riktigt kan förmedla för att de inte har ett tillräckligt utvecklat skolspråk. Därför är det viktigt att all ämnesundervisning utvecklas till att även bli en språkinriktad ämnesundervisning.

    Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven?

    Är vi lärare medvetna om vilka språkliga krav våra ämnen ställer på våra elever? Låt oss titta på ämnet biologi och kunskapskraven för betyget E i slutet av åk 9:

    Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
    Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
    Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

    Vilka språkliga krav ställs för att en elev ska kunna "samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet"? Vilka begrepp behöver man kunna? Hur lägger jag upp min undervisning så eleverna får träna på att samtala om och diskutera? Vad är egentligen en diskussion?

    Vad innebär det att diskutera?

    Ger jag mina elever redskap och strategier i form av t ex formuleringsmallar så de kan behärska förmågan att diskutera? Vet mina elever vad som kännetecknar en diskussion? Vet jag som lärare det och kan jag beskriva och förklara det för mina elever? Vet eleverna vilket syfte en diskussion har?

    Vet eleverna att en diskussion innebär att balansera två eller fler ståndpunkter mot varandra för att sedan ta ställning för den ena sidan? Vet eleverna hur strukturen för en diskussion är uppbyggd? Vet de att en diskussion innehåller en frågeställning, de olika sidornas argument och sedan ett ställningstagande? Vet eleverna vilka språkliga drag en diskussion har? Vet de att man i en diskussion uttrycker sig allmänt och använder begrepp som "man" och "naturen" och att en diskussion ofta innehåller långa nominalgrupper med förtydligande beskrivningar?

    Vet eleverna att en diskussion ofta innehåller modalitetsord som "bör", "kan", "sannolikheten" och vet eleverna vilken skillnad det är på dessa begrepp? Vet eleverna att en diskussion ofta innehåller många nominaliseringar (när man packar ihop information och gör ett substantiv av verb eller adjektiv, t ex "evolution" eller "upplockningstvång") och andra grammatiska metaforer? (Texter med många grammatiska metaforer är mer vanligare hos elever med höga betyg och med svenska som modersmål. Frågan vi måste ställa oss är om vi undervisar eleverna i hur man "packar upp" informationen i de grammatiska metaforerna och om vi undervisar eleverna i hur man själv kan skapa dessa.)

    Språkmål och ämnesmål

    Sätter jag upp språkliga mål för min undervisning eller sätter jag enbart upp ämnesspecifika mål? Tydliggör jag för eleverna vilka språkliga krav det ställs på dem när de ska visa på åtgärder, jämföra resultat, beskriva samband eller föra resonemang? Ger undervisningen eleverna möjlighet att träna på dessa förmågor och undervisar jag explicit i textstrukturer och språkliga drag så eleverna kan tillgodogöra sig och använda sig av dessa i undervisningen och i sin egen muntliga och skriftliga produktion?

    Ämnesspråk är betydligt mer än ämnesspecifika ord och begrepp. Att gå igenom nya ord är en självklarhet, för dessa ord är nya för de flesta elever, men detta är inte tillräckligt för den stora grupp elever som ännu inte har tillägnat sig ett skolspråk. Dessa elever behöver explicit undervisning i hur texter (muntliga och skriftliga) är uppbyggda samt skriv- och formuleringsmallar och andra stöttningsstrukturer för att kunna föra resonemang eller samtala och diskutera.

    Vikten av Språklyftet

    Vi lärare behöver ge eleverna stöttning i form av läs-, skriv- och lärstrategier så att de inte bara klarar av nuvarande uppgifter utan även liknande uppgifter i framtiden. Men för att vi lärare ska kunna göra detta behöver vi kunna analysera språket i våra ämnen. Vi måste förstå vilka texter (i ett vidgat perspektiv, inte bara skriftliga texter således) som är ämnestypiska, vad som kännetecknar dessa texter och vi måste dessutom undervisa om vad som utmärker olika texter i ämnet. Detta är komplext och för att alla lärare ska kunna lyckas med detta behöver vi Språklyftet. Inte för lärarnas skull, utan för elevernas och vårt framtida samhälles skull.

    0 0

    Jag har lyssnat på Skolministeriets radioprogram om ämnet svenska som andraspråk och har lite dubbla känslor kring det jag fick höra. Så här beskrivs programmet på URs webbplats:

    Hösten 2011 blossade det upp en debatt om svenska som andraspråk där kritikerna menade att många elever per automatik tvingades läsa ämnet trots att de var duktiga i svenska och i många fall även födda i Sverige. Från flera håll föreslogs det att ämnet helt skulle slopas eftersom det riskerar att öka segregationen. Integrationsminister Erik Ullenhag var snabbt ute och konstaterade att det fanns problem och lovade att se över saken. Sedan dess har det varit tyst. Så vad hände - blev det någonsin någon översyn och några förändringar?
    Ni kanske minns stormen? Jag bloggade en hel del om debatten och även om många av oss var oroliga över att ett avskaffande av ämnet svenska som andraspråk skulle försämra de flerspråkiga elevernas möjlighet till skolframgång var vi väldigt glada över att debatten om vårt ämne äntligen lyftes upp på en nationell nivå.

    Vi och dom

    Jag tycker att du ska lyssna på Skolministeriets program. Lyssna på de ungdomar som får komma till tals och berätta om hur de såg på uppdelningen mellan våra två svenskämnen när de gick i grundskolan. De sätter fingret på det allra största problemet med att ha två svenskämnen, att det blir ett "vi" och ett "dom". Svenskarna mot invandrarna. Ett A- och ett B-lag. När jag lyssnade på radioprogrammet blev jag bedrövad över hur tydligt det framgick att det är vi, skolan, som inte har kunnat tolka styrdokumenten. Hur är det möjligt att fatta beslut om att en elev ska läsa svenska som andraspråk enbart utifrån elevens efternamn eller att eleven är flerspråkig? Och även om beslutet fattats utifrån elevens behov av undervisning i sva har skolan haft väldigt svårt att förklara anledningen till detta för eleven. Eleven har inte förstått. Föräldrarna har inte förstått. Det ser bara segregationen och utanförskapet som de anser komma som ett brev på posten om man läser sva i stället för svenska. Vi har misslyckats.

    Hur är det möjligt att eleverna uppfattar undervisningen i sva som "enklare" än undervisningen i svenska? Har vi alldeles för låga förväntningar på våra elever trots att vi vet att andraspråkselever behöver kognitivt krävande uppgifter antingen på en språkligt enkel nivå eller med hjälp av genomtänkta och tydliga stöttningsstrukturer? Jag blir bedrövad när jag hör elever berätta om detta och det är varken första eller sista gången jag hör det. Tyvärr.

    Kunskap och kompetensutveckling

    Det spelar ingen roll hur många gånger jag upprepar "alla lärare måste arbeta språkutvecklande i alla ämnen" som ett mantra för mig själv och för andra. Det hjälper inte. Det krävs betydligt mer. Det krävs kunskap. Kunskap om hur man ska tolka skolförordningen och hur man ska tolka läroplanen. Kunskap om hur man lär i och på ett andraspråk och hur man kan dra nytta av elevernas flerspråkiga och flerkulturella bakgrund i lärandet. Kunskap om ett normkritiskt förhållningssätt och vikten av att flytta fokus från ett bristperspektiv till att se elevernas flerspråkighet som en tillgång. Det krävs massor av kunskap och kompetensutveckling.

    Hur kan man läsa svenska som andraspråk när man är född i Sverige, undrar ungdomarna. Och Erik Ullenhag. Svaret på den frågan handlar inte så mycket om ämnet svenska som andraspråk. Det handlar mer om integrationspolitik. Om segregerande bostadsområden. Om arbetsmarknadspolitik. Hur kan barn växa upp i Sverige utan att lära sig svenska, borde vi i stället fråga oss. För om vi tittar på skolförordningen så är den tydlig, den elev som är i behov av undervisning i sva ska få undervisning i sva. Det handlar inte om någonting annat. Man kan vara född i Sverige och ändå vara i behov av undervisning i sva på samma sätt som att man kan vara född i ett annat land och kunna läsa enligt kursplanen i svenska. Ändå är det inte så det fungerar i praktiken. För vi saknar kunskap.

    Ett eller två svenskämnen?

    Vi har misslyckats med ämnet svenska som andraspråk. Totalt. Helt ärligt så bryr jag mig inte speciellt mycket om antalet svenskämnen i svensk skola, huvudsaken är att alla elever får den undervisning de har rätt till. Undervisning som utgår ifrån deras förutsättningar och behov oavsett etnicitet eller språklig bakgrund. Oavsett högutbildade föräldrar eller inte. Därför är Språklyftet viktigt för mig och något som jag är övertygad behövs för att fler elever ska nå skolframgång.

    Så, att avskaffa ämnet svenska som andraspråk kanske är en nödvändighet. Snart kommer den andra delen av utredningen kring förbättrad utbildning för nyanlända elever och då får vi ett svar. Ska svenska som andraspråk bli ett "svenska för nyanlända" hoppas jag innerligt att man ser till att vidga svenskämnet till att även innehålla aspekter som rör andraspråksutveckling. Det behöver den stora grupp flerspråkiga elever som  inte är nyanlända men som ändå har tankar som springer före och ett svenskt språk som haltar efter. Eller de flerspråkiga elever som har svenska språket som sitt starkaste språk utan att för den delen ha en åldersadekvat språkutveckling. Men jag hoppas även att man tydliggör "språkmålen" i skolans övriga kursplaner för det är inte tillräckligt synligt idag. Att arbeta medvetet utifrån en språkinriktad ämnesundervisning gynnar inte enbart de flerspråkiga eleverna utan även de elever som har en "låg socioekonomisk status". Det är alltså något vi i allra högsta grad behöver satsa på för att vår svenska skola ska bli mer likvärdig.

    Oavsett vad utredningen visar och oavsett framtiden för ämnet svenska som andraspråk så är en sak säker, de flerspråkiga elevernas lärande har äntligen blivit en politisk fråga på riktigt. Till slut förstår politikerna att något måste göras och det gör mig hoppfull inför framtiden.

    0 0

    Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk.

    Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus.


    Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen. Vi pratade en del om vilket syfte en fabel har, vilken struktur den har och vilka språkliga drag som finns i fabeln. 

    När vi lekt och återberättat fabeln många gånger fotade vi av leksaksfigurerna, målade några bakgrunder och  lade in allt i appen Puppet pals. Eleverna fick återberätta fabeln i par eller tre och tre så de kunde stötta varandra under processen.


    Som stöttning under arbetet med återberättandet hade eleverna vår expertordbank där det fanns många intressanta och användbara ord, alltifrån "en mus - flera möss" till "lejonet röt" och "sensmoral". Vi hade även många tidsord uppsatta på väggen till vår hjälp eftersom eleverna redan känner till att man behöver variera tidsorden för att det ska bli en bra berättelse:


    Eleverna fick även återberätta fabeln genom att de fick rita varsin "scen" och skriva något litet till. Efteråt lade vi alla bilder i ordning och försökte lägga ut våra tidsord på rätt plats.


    Vi tittade även på en bildserie av Lejonet och musen och eleverna fick lägga de bilderna i ordning och motivera varför de tyckte att bilderna skulle ligga i just den ordningen. 


    Till bilderna skrev vi en gemensam text som vi sedan använde som lästräning på olika sätt. Vi läste fabeln tillsammans många gånger på många olika sätt. Vi körläste och stafettläste. Vi klippte i sär texten och eleverna fick bygga ihop den igen.


    Eleverna fick även pussla ihop text och bild och läsa varandras "textpussel" för att kontrollera om kompisen gjort rätt.

    Att återberätta i skrift är inte lätt men när eleverna fick dela upp fabeln i fyra delar och även rita bilder till gick det lättare. Man märkte att den muntliga träningen, vårt gemensamma skrivande och att vi haft många läsaktiviteter kring texten gjorde skillnad. Eleverna blev väldigt nöjda med sina texter.


    Som avslutning ville jag att eleverna skulle återberätta fabeln muntligt igen (i Puppet pals) för att de skulle få höra sin egen utveckling men innan dess gjorde vi en läsaktivitet som vi kallar "ord som försvinner" (beskrivs i Pauline Gibbons bok). Man tar en del av en känd text och läser tillsammans som körläsning (alla tillsammans). För varje genomläsning låter man fler och fler ord försvinna (sudda ut på tavlan eller ta bort ur dokumentet) och till slut kan eleverna "läsa" texten utan text.

    Vad man vinner på denna typ av "memorering" är att eleverna tränas in i att använda ett svenskt uttal och en svensk prosodi. De får även träning i att använda t ex omvänd ordföljd och annat som kan vara svårt i svenskan. Upprepning är viktigt och att låta eleverna få använda sitt nya språk i många olika sammanhang är högst nödvändigt och därför är lägger jag alltid stor vikt vid att hitta på många olika språkliga aktiviteter (inom samma ämnesområde) så eleverna får maximal träning. Både i att använda språket muntligt och skriftligt.

    Så, kunde eleverna höra skillnad på sitt eget återberättande före och efter vårt arbete? Jadå, de tyckte att de hade lärt sig massor. Och det håller jag verkligen med om.


    0 0

    Jag har tydligen haft bloggpaus i sommar. Det var varken något jag planerat eller eftersträvat men ibland blir det som det blir och denna sommar har jag försökt vara ledig på riktigt, vilket troligtvis påverkat min lust att blogga.

    Men, nu är det augusti och "skolhjärnan" har börjat gå igång. Jag funderar över jobbstart och vad mina två olika arbeten kommer erbjuda mig för spännande uppdrag och nya erfarenheter i år. Ja, jag skriver i år för i min värld har läsårsstarten alltid varit det riktiga nyåret.

    Dubbla uppdrag

    Att ha två halvtidsjobb som i mångt och mycket berikar och kompletterar varandra är något som jag är väldigt glad och tacksam över. Att få stå med en fot i universitetsvärlden och en fot i klassrummet är perfekt. Det är utvecklande, givande och utmanande på många olika sätt men även tids- och resurskrävande. Det krävs att jag är strukturerad och välplanerad för att inte värdefull tid ska gå till spillo och det är här jag har fastnat just nu. Jag är fortfarande ledig men jag märker att jag behöver börja tänka jobb. För att jag vet att jag mår bra av att planera och ha koll. För att jag vet att jag kommer kastas in i jobb med hull och hår den 12 augusti och inte ha tid att tänka riktigt genomtänkta tankar. Som jag behöver göra.

    Min höst i skolan

    Min höst ser väldigt spännande ut. När det gäller min lärardel så kommer vi fortsätta att arbeta med Sigtunaboxen, ett skolutvecklingsarbete utifrån bedömning för lärande, IKT och språkutveckling. Jag är samtalsledare och kommer fortsätta att leda samtalsgrupper på min skola men utöver det kommer jag även leda ett språkutvecklande arbete tillsammans med de lärare som inte är med i matematiklyftet. Jag tänker att vi ska utgå ifrån Maaike Hajers tankar utifrån SIOP med inspiration av det utvecklingsarbete som Hanna Stehagen genomför på sin skola.

    Jag ska såklart även undervisa men vilka elever/grupper/ämnen det handlar om vet jag inte just nu. Kanske blir det att jag undervisar i ämnet svenska som andraspråk. Kanske blir det mer som studiehandledning på svenska i andra ämnen än just sva, kanske mot matematik, so eller no-ämnen. Det är ämnen som vi vet att flerspråkiga elever oftast tycker är svåra och där eleverna har svårt att nå målen. Jag kommer troligtvis inte arbeta med de nyanlända eleverna i förberedelseklass utan med de elever som är utslussade men som ändå inte varit speciellt länge i Sverige.

    Min höst på NC

    När det gäller mitt jobb på NC kommer jag fortsätta att utveckla vår webbplats och vårt användande av sociala medier. Jag kommer omvärldsbevaka och lägga upp intressanta länkar och lästips och informera om givande föreläsningar, konferenser och seminarier. Jag ser även fram emot Bokmässan där NC kommer att vara utställare och där min kollega Maria Bjerregaard kommer föreläsa om att alla lärare är språklärare. Jag kommer även fortsätta den uppdragsutbildning i språk- och kunskapsutveckling i teori och praktik som jag genomför i en skola. Ett uppdrag som är riktigt givande och lärorikt även för mig.

    Min höst med Skollyftet

    Sedan är jag ju även en del av Skollyftets tankesmedja som i höst kommer dra igång en öppen, fri kurs som blir som ett digitalt kollegialt lärande. Vi räknar med att köra igång under i mitten av höstterminen någon gång. Det kommer vara oerhört spännande och intressant att få vara med om detta. För att inte säga lärorikt!

    Och mer då?

    Utöver detta har jag några föreläsningar som jag ska planera och genomföra under hösten och en bok som ska skrivas (mer om det ska jag berätta en annan gång). Som ni förstår är det en hel del tankar som trängs i mitt huvud och jag försöker hitta någon form av struktur och röd tråd så jag kan planera alla mina olika uppdrag och uppgifter. Det går sådär, måste jag säga. Och därför blev det ett blogginlägg i stället.

    Tillägg: När jag publicerat detta inlägg fick jag en tweet som fick mig att fundera lite:
    Ja, varför inte? Jag ska redan nu börja använda lärår i stället för läsår.

    0 0

    Häromveckan fick jag möjlighet att få delta i Skolsnack Didaktik, en podcast som tar upp didaktik- och pedagogikfrågor ur ett seriöst och lättsamt perspektiv. Jag fick möjlighet att prata om mina hjärtefrågor, dvs Språklyftet, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de flerspråkiga elevernas lärande. Jag fick dessutom möjlighet att göra detta tillsammans med en person som jag har lärt så otroligt mycket av och en person jag verkligen ser upp till, nämligen Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning.

    Foto: Skolsnack
    Programmet beskrivs på följande sätt på Skolsnacks facebook-sida:
    Andraspråksinlärning med Inger Lindberg och Anna Kaya om språket som nyckeln till ALLT lärande. Om expertord? Hur språket kan skapa illusionen av bristande förståelse och hur vi kan komma förbi det? Programmet är en superspännande introduktion till genrepedagogik och våra gäster avslöjar dessutom en väl bevarad och allmänt känd hemlighet för er som gillar ämnesövergripande lärande. Och förresten, bara så att ni vet: Björnen sover INTE på vintern.
    Tänk om jag under min utbildning hade vetat att jag en vacker dag i framtiden skulle stå i en inspelningsstudio och prata andraspråksinlärning och vikten av Språklyftet tillsammans med Inger Lindberg. Tänk hur många av hennes böcker och texter jag läst och lärt av, att man blir lite starstrucked är ju fullkomligt förståeligt, menar jag.

    Jag tycker Inger och jag hade ett bra samtal tillsammans med Ante Runnquist som modererade på ett ypperligt sätt och ställde bra frågor som fick oss att tänka till. Jag tänker att denna podcast skulle kunna användas i våra lärarkollegium som en inledning till ett pedagogiskt café om t ex flerspråkiga elever eller om andraspråksinlärning. Om du lyssnar på inspelningen och har några kommentarer, tankar eller frågor efteråt är det bara att du hör av dig. Skriv i kommentarerna nedan eller leta upp mig på Twitter eller facebook.
    Är du nyfiken på mer om det Inger Lindberg är expert på kan jag rekommendera föreläsningen nedan. Du kan även ta del av mina tweets från föreläsningen i detta inlägg.


    0 0


    För ett litet tag sedan fick jag tips om en ny skrift som heter Skolspråk och lärande, ett resultat av forsknings- och utvecklingsprojektet Skolspråk som i sin tur är en del av Utbildningsstyrelsens projekt "Att möta flerspråkiga elever i skolan".

    Utbildningsstyrelsen, tänker ni nu. Vad är det? Det har vi väl inte i Sverige? Nej, men det finns i Finland. Och ovan nämnda projekt har genomförts i samarbete med fyra svenskspråkiga 7-9-skolor i Finland. Skriften beskriver hur "språkinriktat och språkoptimistiskt arbete kan se ut inom ramen för skolans dagliga verksamhet - i alla ämnen".

    I slutet av skriften finns 10 hållpunkter för språkinriktat arbete som jag tycker passar bra att ha som en checklista för alla oss som vill utveckla vår undervisning att bli ännu mer språkutvecklande.




    0 0

    Ja, slopa ämnet svenska som andraspråk, skriver Sedat Dogru (M) på Svd Opinion idag: "Tanken med en skräddarsydd svenskundervisning är i grunden god men har i praktiken fått katastrofala följder", fortsätter han. Och det kan jag väl i sig hålla med om. Men ändå är det något i hans text som gnager.

    Skolans uppgift är att ge alla elever rätt att kunna välja sin framtid. Den ska ge kunskaper och verktyg för framtida studier och arbetsliv. Skolan ska även hjälpa de med svagare förutsättningar att nå de uppställda målen. Men för en femtedel av alla grundskoleelever, de med utländsk bakgrund, ser verkligheten annorlunda ut. För denna grupp har man skapat en b-lagsserie. Där behöver kunskaperna i svenska inte vara lika bra, för dem räcker det med halvbra svenska för att få godkänt.
    Svagare förutsättningar? B-lagsserie? Det räcker med halvbra svenska för godkänt? Att en femtedel av alla grundskoleelever har utländsk bakgrund stämmer men är det verkligen alla dessa som 1. spelar i b-lagsserien? (förlåt, läser enligt kursplanen i svenska som andraspråk) 2. har halvbra svenska? 3. inte får godkända betyg i åk 9?

    Låt oss titta på lite statistik. Av eleverna som gick i åk 9 2012/2013 ser uppdelningen ut på följande sätt när det gäller slutbetyg i åk 9 utifrån svensk resp utländsk bakgrund:


    Som ni ser var det i riket totalt 9 206 elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige (definition: "Med att ha utländsk bakgrund menas dels personer som är födda utomlands, dels personer som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda utomlands. Det innebär att om man är född i Sverige och har en förälder som är född utomlands definieras man inte som att man har "utländsk bakgrund") och 10 158 elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands. Vi vet att det oftast är i den senare gruppen som vi hittar de elever som inte får godkända betyg i åk 9. Vi vet också att föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll vilket betyder att det finns elever som är födda i Sverige (med svensk eller utländsk bakgrund) med lågutbildade föräldrar som lyckas sämre i skolan än elever födda utomlands med högutbildade föräldrar. Att prata om "utländsk bakgrund" blir alltså inte riktigt rättvisande, men okej. Vi fortsätter med statistiken.

    Läser alla med utländsk bakgrund sva?


    Av dessa ovan nämnda elever med utländsk bakgrund (dvs 19 364 elever) är det enligt SIRIS 9 152 elever som läst enligt kursplanen i svenska som andraspråk. Det är i alla fall så många elever som fått slutbetyg i sva. Vilka elever gömmer sig bakom dessa siffror? Om jag får gissa så är det tämligen många nyanlända elever. Det är långt ifrån alla elever med utländsk bakgrund som läser sva, det är inte ens hälften av dem. Ändå skriver Sedat Dogru att dessa elever nästintill blir automatiskt inslussade i sva: (Inslussade? Det krävs trots allt ett rektorsbeslut)
    Inplacering av elever sker ofta godtyckligt och utan vidare kunskapstester. Det betyder att elever med utländsk bakgrund och som är födda och uppvuxna i Sverige nästintill automatiskt blir inslussade i svenska som andraspråk. Detta trots att de inte sällan ligger på samma kunskapsnivå som sina skolkamrater med svenskklingande namn. Detta sätter käppar i hjulen för deras lärande och skapar snedvridna förväntningar som även spiller över på andra skolämnen.
    Okej, det görs inga tester, det stämmer. Men det handlar om att det inte finns några tester att göra av den enkla anledningen att den språkliga förmågan är alltför komplex för att kunna bedömas och/eller mätas med "ett test". Visst, det sker godtyckliga "inplaceringar" och visst, det händer att rektorer fattar beslut på felaktiga grunder men är detta styrdokumentens fel eller är det vi i verksamheten som inte kan tolka dem ordentligt? Alfa gjorde en undersökning för ett år sedan som visar på just de problem som sva-ämnet har dragits med: Lärare utan utbildning i ämnet, godtyckligt urval av elever, otydlig organisation och att undervisning i sva är mer ett extra stöd än eget ämne.

    Sätter sva käppar i hjulen för elevernas lärande?


    När Sedat Dogru skriver att det är inslussningen i sva som sätter käppar i hjulen för elevernas lärande behöver man även ta hänsyn till en annan faktor, nämligen att ämnet svenska som andraspråk aldrig har fått samma förutsättningar som andra ämnen. Det, om något, drabbar eleverna som inte får den undervisning de faktiskt har rätt till. Men är lösningen på detta problem att ämnet svenska som andraspråk slopas? Vad händer då med elevernas lärande? Om detta har jag bloggat ett antal gånger förut och vi är många som är tämligen överens om att det är ohållbart som det fungerar idag. Men vilken är lösningen? Ett vidgat svenskämne? Lösningen är vägen framåt, skriver Sara Mörtsell. "Det behövs en långsiktig satsning på svenska som andraspråk — inte en ihopslagning med svenskämnet", skriver Monica Axelsson, Sally Boyd m fl. "Finns det en vägg mellan våra svenskämnen?" skriver Josefin Nilsson. Och vad händer egentligen med all erfarenhet och alla kunskaper om andraspråksinlärning om sva-ämnet försvinner? Om detta skriver bland annat Björn Kindenberg. Ytterligare ett väldigt intressant lästips är Inger Lindbergs och Kenneth Hyltenstams artikel i NCs symposieskrift 2012, "Flerspråkiga elevers språkutbildning".

    Lägre ställda krav?


    Sedat Dogru lyfter även upp problematiken kring de påstådda lägre ställda kraven i ämnet svenska som andraspråk:
    Svenska som andraspråk har inte åstadkommit något annat än att befästa det sociala arvet. Schablonbilden av andraspråkseleverna som sämre presterande har för många blivit en självuppfyllande profetia. Genom lågt ställda krav och luddiga kursplaner upplever många elever att de inte får samma möjligheter som sina skolkamrater, som möter högre krav och ett snabbare tempo i den vanliga svenskundervisningen.
    Vi som kan våra kursplaner i svenska och svenska som andraspråk vet ju att "luddiga kursplaner" i så fall är en beskrivning som borde gälla alla kursplaner i Lgr 11 för inte är sva mer luddigt än något annan kursplan. När man jämför de två svenskämnenaär det ganska tydligt att det är höga krav i båda kursplanerna och att sva-eleverna i så fall behöver lära sig mer än eleverna som läser svenska, inte mindre. Att sva-eleverna sedan upplever att de inte får samma möjligheter som eleverna som läser svenska och att de dessutom anser att tempot är för lågt är ett stort problem som inte ska förringas. Men, är problemet ämnet svenska som andraspråk? Är problemet formuleringen av kursplanen? Eller handlar det om att det är vi som gjort felaktiga tolkningar av vilka elever som ska undervisas i svenska som andraspråk och kanske inte reflekterat över när eleverna faktiskt ska sluta läsa svenska som andraspråk för att i stället läsa svenska?

    När det gäller debatten om att alltför många elever slentrianmässigt fick läsa enligt svenska som andraspråk har Skolministeriet gjort ett intressant inslag. Lyssna gärna på det.

    Specialundervisning?


    Sedat Dogru menar att alla elever måste ha samma höga förväntningar på sig att nå kunskapsmålen och ingen säger nog emot honom där. Men när man läser följande väcks onekligen en hel del frågor:
    Vi ska inte ha en skola med ett a- och ett b-lag bland eleverna. Elever med utländsk bakgrund som är födda och uppvuxna i Sverige ska delta i ordinarie svenskundervisning. Om en elev behöver specialundervisning i svenska ska det naturligtvis finnas till hands. Men det ska vara undantag, inte regel.
    Elever som är födda och uppvuxna i Sverige ska delta i ordinarie svenskundervisning, det låter logiskt. Att dessa elever sedan ska ha specialundervisning om de behöver låter logiskt även det. Men vad händer med alla de barn som är födda och uppvuxna i Sverige som ändå inte har lärt sig svenska? Som inte har gått på förskola? Eller som inte har getts möjlighet att få utveckla ett svenskt språk i tillräckligt hög grad i den förskola barnet gått? Vi hör om och om igen beskrivningar av elever som under de första skolåren läst enligt kursplanen i svenska för att man sedan, i t ex åk 4 när de språkliga och kognitiva kraven höjs, märker att eleverna inte har ett tillräckligt utvecklat ordförråd. Man märker att eleverna inte har fått tillgång till de viktiga verktyg och strategier för att läsa, skriva och lära som krävs för att eleverna ska kunna delta i undervisningen i skolans alla ämnen. Då drar man i larmklockor och vill sätta in svenska som andraspråk som en "åtgärd" när det allra bästa hade varit att låta eleven få läsa sva från början. Här spelar det faktum att alla svensklärare i åk 1-3 per automatik har fått behörighet i sva stor roll. Att ha behörighet i ett ämne är inte samma sak som att ha kompetens i ett ämne. Som tur var är detta nu ändrat i behörighetsförordningen men det är ändå väldigt många elever som på detta sätt berövas rätten att få undervisning utifrån sina förutsättningar och behov.

    Varför ett bristperspektiv?


    Att lära sig ett andraspråk och att lära på ett andraspråk är inget problem, det skapar oändliga möjligheter. Det är ingen brist att vara flerspråkig. Tvärtom, det är berikande i allra högsta grad att ha tillgång till flera språk att tänka och lära på. Vad sänder vi för signaler till eleverna om vi säger att eleven på grund av att eleven har svenska språket som ett andraspråk behöver "stöd" och "specialundervisning"? Sva-eleverna behöver ingen specialundervisning, de behöver välplanerad, strukturerad undervisning genomförd av en lärare med kompetens i hur man lär i och på ett andraspråk. Sanningen är att de metoder och förhållningssätt som visat sig vara gynnsamma för flerspråkiga elevers lärande även visat sig vara gynnsamma för alla andra elever som inte "når målen". Det kanske är där vi ska lägga fokus? Att skapa en skola för var och en på riktigt? Att skapa en skola och en lärarutbildning där det är tydligt att alla lärare har ett ansvar för att utveckla elevernas språk i alla ämnen?

    Först då kan vi på riktigt prata om att ge "alla elever bästa möjliga förutsättningar att lyckas i framtiden". Och ja, det även då vi på riktigt medverkar till att "bryta segregationen".

    0 0

    Läsrelaterade aktiviteter har jag skrivit om vid ett flertal gånger förut och i det här inlägget tänkte jag fokusera lite extra på en rätt rolig "före-läsning"-aktivitet som går ut på att man aktiverar elevernas förförståelse för att de lättare ska förstå textens innehåll. Aktiviteten bidrar också till att eleverna utvecklar strategier för att dra nytta av olika slags ledtrådar i en text för att öka förståelsen.

    Aktiviteten kallas informationstjuvar på svenska men namnet är betydligt mycket mer intressant på engelska: T.H.I.E.V.E.S. eftersom det är en akronym för följande:

    Title
    Headings
    Introduction
    Every first sentence in a paragraph
    Visuals and vocabulary
    End-of-chapter questions
    Summary

    Suzanne Liff Manz som har hittat på THIEVES, har formulerat ett antal frågor under varje rubrik som man sedan använder tillsammans med eleverna. Dessa frågor har jag sedan försökt översätta så jag skulle kunna använda dem i min undervisning. (Jag hade en tanke om att man skulle skapa en rolig akronym på svenska också men kom inte riktigt så långt...)

    Title


    • Vad har texten/kapitlet för rubrik?
    • Vad vet jag redan om det här ämnet?
    • Hur hänger det här ämnet ihop med de tidigare kapitlen?
    • Vad tror jag att den här texten kommer att handla om?

    Headings


    • Vad ger underrubriken mig för ledtrådar om textens innehåll?
    • Vad handlar första stycket, under underrubriken, om?
    • Kan jag göra om underrubriken till en fråga som troligtvis besvaras i texten?

    Introduction


    • Finns det en inledningstext?
    • Ger inledningstexten en introduktion in i ämnet?
    • Vad ger inledningstexten mig för ledtrådar om vad resten av texten kommer att handla om?
    • Vet jag redan något om det här ämnet?

    Every first sentence in a paragraph


    • Om jag läser den första meningen i varje stycke, vad tror jag då kapitlet kommer att handla om?

    Visuals and vocabulary


    • Finns det några bilder, teckningar, kartor, grafer eller diagram i kapitlet?
    • Vad kan jag lära mig av genom att ta hjälp av dessa?
    • Hur kan bildtexterna hjälpa mig att få en ökad förståelse?
    • Finns det någon lista med ord och begrepp? Förklaras orden och begreppen?
    • Finns det viktiga ord i texten som är fetade eller kursiverade?
    • Vet jag vad dessa ord betyder?
    • Kan jag lista ut eller gissa vad orden betyder om jag läser hela meningen där orden återfinns?

    End-of-chapter questions


    • Finns det frågor i slutet av kapitlet?
    • Vad ger frågorna mig för ledtrådar om vad författaren tycker är viktig information?
    • Vad kan jag lära mig av att läsa frågorna?
    • Om jag kommer ihåg frågorna kan jag göra anteckningar när jag hittar svaren under läsningen.

    Summary


    • Vad förstår jag och vad minns jag om de ämnen som behandlas i sammanfattningen?

    När jag hörde talas om denna lässtrategi blev jag väldigt nyfiken och bestämde mig för att prova tillsammans med en elevgrupp där flera elever tyckte läromedelstexterna i SO och NO var svåra att förstå. Hur det gick till när vi provade denna lässtrategi har jag skrivit i min senaste krönika i tidningen Alfa (läs gärna den) och det visade sig vara ett riktigt givande sätt att närma sig en text och aktivera elevernas förförståelse.

    Vill du läsa mer om THIEVES kan du läsa på Read Write Think och vill du se hur en lärare gör när hon introducerar informationstjuvar för en elevgrupp kanske denna film är av intresse:


    0 0

    Den här hösten har verkligen bjudit på många olika utmaningar varav en handlar om att bedriva en öppen nätbaserad fortbildning för lärare som heter Digitala Skollyftet. Så häftig utmaning och otroligt lärorikt. Mer om min lärprocess har jag skrivit i egna inlägg som heter #Digiskol och jag och min uppgift 2.


    Digitala Skollyftet erbjuder varje vecka under 10 veckor webbsända samtal med olika inspiratörer som pratar om lite olika ämnen. Den fjärde veckan var det jag och Hanna Stehagen som var inspiratörer och det var så roligt att få prata Språklyftet med Hanna. Inför sändningen skrev Stefan Pålsson en artikel om oss som publicerades på Digitala Skollyftet, läs gärna den. Vill du lyssna på mig och Hanna i efterhand går det självklart bra.


    0 0

    Under Skolforum 2013 erbjöds ett flertal föreläsningar som handlade om läsundervisning och undervisning i lässtrategier. Som tur var filmades dessa av UR Samtiden och nu kan vi ta del av dessa i efterhand via UR play.

    Martin Widmark, som tagit initiativet till En läsande klass bjöd på en föreläsning som heter Från ABC och läskondis till läsförståelse och läslust. Har du ett facebook-konto kan du hålla koll på projektet, och bli delaktig samt inspirerad, genom att gå med i En läsande klass på facebook.

    Skolforum erbjöd även föreläsningar med lärare som delade med sig av exempel på hur läsundervisning kan se ut i praktiken. Marie Trapp, lärare i Nyköpings kommun och en av tre lärare som fick Svenska Akademiens svensklärarpris 2013, bjöd på en föreläsning som heter Läsförståelsestrategier i praktiken i år f-3. Malin Gonzales, Malin Hugander och Malin Jonsson från Sätraskolan i Stockholm berättade om läsförståelsestrategier i praktiken i årskurs 4-6. Inspirerande och intressant att lyssna och lära av!

    Ulla Damber, forskare i läs- och skrivutveckling, berättar i sin föreläsning Betydelsen av tidiga textmöten att tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning. Hon talar om hur man kan motivera barn att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden.

    Sofia Malmberg, bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, berättar i föreläsningen Reflekterande läsning och skrivande på bloggen om boksamtal med elever utifrån reflekterande frågor om moral, etik och vänskap.

    På temat läsförståelse bör även nämnas att Barbro Westlund har disputerat med sin avhandling som kommer att ges ut som bok: Att bedöma elevers läsförståelse. Hon kommer även under våren att ge ut Att undervisa i lässtrategier för förståelse, tre stycken böcker som kopplar teori till praktik och som ges ut i tre versioner: en för förskoleklass till årskurs 3, en för mellanstadiet och en för högstadiet.

    För er som är nyfikna på Barbro Westlunds disputation har jag samlat ihop en del tweets från dagen i denna Storify,

    Missa inte heller Barbro Westlund på DN Debatt "Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras". Hon tar upp många viktiga punkter som vi behöver utveckla för att främja våra elevers läsförståelse och kunskapsutveckling i skolans alla ämnen.

    0 0
  • 01/01/14--07:39: Förmågan att lyssna
  • Det finns en språklig färdighet som är oerhört viktig men som vi inte alltid undervisar explicit i, nämligen förmågan att lyssna. Många gånger tror jag att vi tänker att förmågan att lyssna utvecklas per automatik men lika lite som förmågan att läsa eller skriva utvecklas automatiskt gör förmågan att lyssna det. Det krävs träning och det krävs att någon modellar och undervisar om hur man gör när man aktivt lyssnar. Hur pass mycket fokus på elevernas förmåga att lyssna har vi när vi planerar, genomför och utvärderar vår undervisning? Hur mycket fokus på elevernas förmåga att lyssna har vi när vi gör våra bedömningar?

    Lyssna, tänker ni kanske nu, lyssna ingår ju som en självklar del av förmågan att kommunicera och att samtala. Javisst är det så. Men även de mest självklara förmågorna kan våra elever behöva explicit undervisning i för att utveckla. Därför skriver jag nu detta inlägg om förmågan att lyssna. En förmåga som är så självklar att den ofta glöms bort. Men först ett citat om hur förmågan att lyssna ser ut i vår läroplan.

    Förmågan att lyssna i läroplanen

    Att kunna kommunicera är centralt i mötet med andra människor oavsett ämnesområde eller var i livet och samhället en människa befinner sig. Kommunikationsformerna kan variera mellan och inom skolans ämnen men behovet av att själv förstå och att göra sig förstådd är ofrånkomligt. Detta behov finns hos alla som verkar i skolan och det är således viktigt att lärare i sin planering av verksamheten är medvetna om detta och strävar efter att underlätta kommunikationen i elevgruppen. Att själv kunna uttrycka sig såväl som att kunna lyssna eller avläsa och ta emot någon annans budskap är viktiga delar av en fungerande kommunikationsförmåga. Lyssnade nämns i en del kurs- och ämnesplaner som ett särskilt undervisningsinnehåll. Detta gäller till exempel i de olika språkämnenas kurs- och ämnesplaner. I andra fall tar inte kursplanerna upp lyssnandet som ett särskilt undervisningsinnehåll eller som en särskilt angiven förmåga men det ingår ändå som en självklar del i de kommunikativa aspekterna i de flesta eller till och med alla ämnen. Det är många gånger via lyssnandet eller avläsandet som eleverna tar in sina kunskaper. 
    I kursplanerna för ämnena svenska, svenska som andraspråk och modersmål i de obligatoriska skolformerna finns kunskapsområdet Tala, lyssna och samtala med innehållspunkter som innebär att undervisningen ska behandla olika former av samtal och muntliga presentationer. Det innebär inte att undervisningen i dessa ämnen ska ge eleverna kunskaper i hur man för samtal i andra ämnen men de kan ändå bidra till att elevernas generella förmåga att tala och samtala utvecklas. Alla kurs- och ämnesplaner har inte detta kunskapsområde men i många av dem finns ändå tal och samtal med på olika sätt. Lyssnande ska då ses som en del av att samtala. Genom att tala och samtala om ett specifikt ämnesinnehåll kan eleverna tillägna sig ny kunskap, få höra hur andra tänker och känner i någon aktuell fråga eller själva få uttrycka sina tankar och åsikter. Detta är inget som händer av sig själv utan det kräver lärare som utifrån styrdokumenten, sina ämneskunskaper och sina elevers förkunskaper och behov medvetet planerar sin undervisning så att detta blir möjligt.
    Ur: Få syn på språket– Skolverket

    Att utveckla förmågan att lyssna

    För att eleverna ska bli aktiva lyssnare krävs det att vi i vår undervisning tränar eleverna på att lyssna men vad innebär det att lyssna och hur kan vi utveckla våra elevers förmåga att lyssna? Hur kan vi göra lyssnandet nödvändigt och hur kan vi i vår undervisning uppmuntra till aktivt och lyhört lyssnande? Detta har jag haft en föreläsning om en gång och i stället för att skriva om allt i bloggform tänkte jag att ni ta del av innehållet i min presentation "Att lyssna - en aktiv och kognitivt krävande process. Hur lär man någon att lyssna?"


    Utöver kunskap om vad förmågan att lyssna innebär och hur vi genom får undervisning kan ge eleverna träning i aktivt lyssnande behöver vi även ge eleverna möjlighet att bli medvetna om sitt eget lyssnande och hur de kan göra för att utveckla denna förmåga. Det finns många intressanta länkar om olika lyssningsstrategier men jag har valt en checklista som är uppdelad utifrån lyssningsstrategier eleverna kan ta del före, under och efter lyssnandet. En del av punkterna passar bäst för äldre elever men kanske kan du hitta några punkter som passar till just dina elever?

    Lyssningsstrategier att lyfta tillsammans med eleverna


    Strategier före lyssnandet

    Du kan underlätta för ditt lyssnande och din förståelse genom att innan lyssnandet tänka på:
    • Vilket syfte har talaren? Vem talar? Vad tror du att den personen vill att du ska känna eller göra?
    • Vilket syfte har du med ditt lyssnande? Ska du ta reda på någon specifik information? Lyssnar du för att kunna göra en sammanfattning? Lyssnar du för att ta reda på hur talaren känner sig eller kanske för att stötta den som talar?
    • Utgå ifrån din kunskap och din erfarenhet. Fundera på vad du redan vet om ämnet, om situationen och sammanhanget samt vad du redan kan om språket som du tror kommer att användas.
    • Utgå även ifrån hur du skulle lyssna på ditt modersmål. Hur skulle du se till, och kontrollera, att du förstår? Hur skulle du lyssna aktivt?
    • Fundera även på vad som kan distrahera dig i lyssnandet. Vad kan du begränsa och vad kan du ta bort?
    • Du kan förutspå vad du kommer att få höra genom att tänka igenom vilka språkliga drag du kommer att få ta del av när du lyssnar, t ex nyckelord eller fraser, grammatik, tempus etc. Du kan också förutspå genom att fundera över vilken information eller vilka åsikter som du förväntar dig att få ta del av


    Strategier under lyssnandet

    Medan du lyssnar kan du använda följande strategier för att förstå: 
    • Använd visuella ledtrådar som du kan få genom att betrakta omgivningen, talarens kroppsspråk eller ansiktsuttryck
    • Försök lyssna efter någon specifik information
    • Lyssna efter nyckelord som du känner till
    • Lyssna efter språkliga ledtrådar som verbändelser, intonation eller ordföljd som kan hjälpa dig att förstå
    • Ta anteckningar för att hjälpa dig att organisera och komma ihåg vad du hör
    • Pausa regelbundet för att fråga dig själv: ”Låter detta rimligt?”
    • Bestäm vad som är, och vad som inte är, viktigt att förstå så du vet vad du kan "hoppa över"
    • Be om hjälp om du inte förstår, be om ett förtydligande eller be talaren upprepa sig. Du kan också fråga om det du tror dig ha förstått är korrekt. Ställ även förtydligande frågor för att förstå ännu mer


    Strategier efter lyssnandet

    Efter lyssnandet kan dessa strategier hjälpa dig att analysera, tolka och värdera det som du har hört:
    • Kontrollera om du kan omformulera eller sammanfatta det du lyssnade på
    • Fundera över hur det du just lyssnade på passar in på det du redan vet
    • Kontrollera om det du hörde stämde överens med de förutsägelser du gjorde innan lyssnandet
    • Utveckla eller återanvänd det du hörde genom att skriva om, rita eller dramatisera innehållet.
    • Identifiera vad som är fakta och vad som är åsikter av det du hört. Vilka detaljer är mer eller mindre viktiga? Är argumenten väl underbyggda?
    • Har ditt syfte med lyssnandet uppnåtts? Om inte, vad behöver du göra nu?
    • Tänk igenom hela lyssningsprocessen och de strategier som du använde för att lyssna och förstå. Vilka strategier fungerade bra?

    (Checklistan ovanär från början nedtecknad av Catherine Howell på http://www.literacysource.orgoch sedan modifierad och översatt av mig. Lyssningsstrategierna ovan finns även som .pdf-fil om ni vill använda dem tillsammans med eleverna.)


    Lyssningsövningar

    I Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet finns ett helt kapitel som handlar om förmågan att lyssna och i det kapitlet finns många övningar som man kan prova med sina elever. En övning, som kallas dictogloss, kan du ta del av i denna film:


    Det finns många olika lyssningsövningar (jag vet att det brukar kallas för hörövningar men jag tycker Kent Adelmann har rätt. Att höra är definitivt inte samma sak som att lyssna. Därför väljer jag att använda begreppet lyssningsövning.) man kan söka efter på nätet men jag har haft stor nytta av två olika böcker där det finns många olika exempel på språkutvecklande övningar man kan använda: Språkmosaik och Snacket går vidare. När jag har haft yngre elever har jag även använt mig av övningar i boken Svenska lekande lätt (som egentligen vänder sig till förskolepedagoger).

    Hur arbetar du med att utveckla dina elevers förmåga att lyssna? Jag tar gärna del av konkreta exempel från just din undervisning.


    0 0

    Jag har just tittat på en liten film från England, en film som handlar om språkutvecklande undervisning i en skola med en majoritet av elever som har "english as an additional language". En film som på ett tydligt och inspirerande sätt beskriver vad språkutvecklande undervisning behöver handla om. Nämligen interaktion och rätt grad och form av stöttning. Titta hur aktiva eleverna är. Titta hur deras klassrumsmiljö är fylld av visuell stöttning i form av ord, texter & bilder. Titta hur de interagerar med varandra och använder det muntliga språket som en bro över till skriftspråket. Titta hur lärarna medvetet arbetar med att utveckla elevernas språk parallellt med ämneskunskaper genom att de använder sig själva och visuella hjälpmedel som verktyg. Lärarna modellar språkanvändningen på alla sätt de bara kan för att de vet att de kanske är de enda som barnen möter som pratar engelska.

    Jag önskar fler filmer som denna. Jag önskar filmer från Sverige och från svenska klassrum med exempel på lärare som arbetar språk- och kunskapsutvecklande i skolans alla ämnen och skolår. Inte bara elever behöver stöttning och någon som modellar hur man kan göra, det behöver även vi lärare.


    0 0

    Det är med glädje jag ser att UR tillsammans med lärarna Jonas Lindahl och Sara Lövestam nu har påbörjat en wiki som jag tror att många av oss kommer ha nytta av. Wikin heter SFI - Svenska för invandrare och är inspirationskälla och plattform för lärare som vill främja språkutveckling med t ex hjälp av digitala verktyg. Det finns en fantastisk samling olika länkar och resurser om digitala verktyg uppdelade utifrån "förstå", "tala" och "skriva".

    Det finns även länkar med resurser för pedagoger, som intressanta bloggar eller andra tips som inte har med den direkta undervisningen att göra. Dessutom finns en del youtubefilmer inlänkade lite här och där på sidan där Jonas Lindahl ger en hel del praktiska tips om hur man kan arbeta med t ex poddar, wikipedia eller bloggar.

    Det bästa av allt är ändå att detta bara är början. En wiki är en plats där vi alla kan bidra med våra egna tips och de länkar som vi tycker är användbara. Även om denna wiki heter SFI passar den lika bra för oss som undervisar flerspråkiga elever i grund- eller gymnasieskolan och jag ser fram emot att få bidra på de sätt som jag kan. Hoppas du också gör det!

    0 0

    Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov.

    Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Jag tänkte nämligen inte gå in på varken teorierna bakom den pedagogiska modellen eller förklara vad cirkelmodellen är, utan jag tänkte att ni skulle få ta del av en liten "föreläsning" (ca 30 min) där jag ger ett konkret exempel på hur jag har arbetat med cirkelmodellen. Anledningen till att jag spelat in den här föreläsningen är att mina kollegor, som är med i Norrbacka språkutvecklingsgrupp, ska få prova på cirkelmodellen framöver. Varför inte låta fler få ta del av inspelningen, tänkte jag, och så blev det ett blogginlägg.

    Exemplet är från min undervisning i förberedelseklass med elever i årskurs 1-3. Det är ett ämnesövergripande arbete i svenska som andraspråk och biologi och temat är Svenska djur. Hoppas detta kan inspirera dig att prova cirkelmodellen i din egen undervisning. Hör gärna av dig om du har några frågor eller funderingar.


    0 0
  • 02/07/14--09:03: Alla dessa lyft
  • Det ligger självklart en hel del i kritiken mot alla isolerade lyft i skolans värld. Lyft som inte bara ska ses som en tillfällig injektion för att bättra på i stunden utan leda till en förbättring i längden. En förbättrad undervisning och ett ökat lärande för våra elever. Eller en kunskapsskola, som en del vill kalla den framtida skola som vi ska sträva efter att skapa. Som om vi sysslade med någonting annat än kunskap i skolan nu?

    Alla dessa lyft. Lärarlyftet. Matematiklyftet. NTlyftet. Och så snart Läslyftet. Blir skolan bättre av enstaka, isolerade lyft? Ja, det kanske den blir, tycker en del. Andra inte:

    Till Petters försvar måste påpekas att det är förvånansvärt få "lyft" som sker inom hans ämnesområde, SO. Där funkar allt tydligen hur bra som helst. Eller? Jag hör nämligen lite annat. Jag hör SO-lärare som tycker att deras elever har svårt att läsa och förstå de texter de använder i undervisningen. Jag hör SO-lärare säga att de tycker en del elever har svårt att föra resonemang eller förklara och visa på samband. Jag hör SO-lärare säga att eleverna inte kan skriva de texter som krävs för att eleverna i skrift ska kunna resonera och argumentera kring frågeställningar och värderingar.

    Jag hör inte bara SO-lärare säga detta, jag hör även andra lärare i skolan säga samma sak fast utifrån deras ämnen. Och jag ser ett behov som kräver någonting mer än enskilda ämneslyft eller lyft av enstaka delar av övergripande förmågor. Ska vi lyfta någonting alls så borde vi lyfta allt. Och om det nu är så att man måste prioritera så behöver man tänka till ordentligt. Utifrån vad t ex SO-lärarna brottas med, utifrån mina exempel ovan, låter det som om de har större behov av att få ta del av Läslyftet än vad svensklärarna har. Men å andra sidan så har svensklärarna ett otroligt viktigt ansvar så de borde självklart också få utvecklas och bli bättre. Det kanske inte går att prioritera? Borde då inte alla få ta del av Läslyftet? Det argumenterar jag, Josefin Nilsson och Hanna Stehagen för i ett debattinlägg i tidningen Alfa. Läs gärna det.

    Men, så tänker man ett steg till. Läslyftet. Fokus på läs- och skrivutveckling. Räcker verkligen det? Den kommunikativa språkförmågan är betydligt mycket större än så, vilket denna bild tydligt visar:

    Det räcker inte att satsa på läs- och skrivutveckling utan vi behöver en långsiktig satsning på att utveckla elevernas hela språkförmåga. Vi behöver det som många av oss kallar för Språklyftet, en en helhetssatsning som går genom hela skolsystemet oavsett ålder på barn/elever, födelseland, modersmål eller skolämne. En satsning som behövs av den enkla anledningen att språk och tanke hör ihop. Ingen kan lära någonting alls utan ett språk att lära och tänka på.

    Så, av denna anledning blev jag väldigt glad över att professor Inger Lindberg skrev om just vikten av ett språklyft i tidningen Alfa, dessutom på samma uppslag som vårt ovan nämnda debattinlägg. Det kan inte bli tydligare än så.

    Ska vi få till en "kunskapsskola" behöver vi använda språket som redskap för att nå dit. Det finns inga genvägar. Utan språk, inga kunskaper.

    0 0

    Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring. Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så.


    På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar:
    Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. (Lgr 11, svenska som andraspråk, betyget E, åk 6)
    Jag svarade att det blir lite förvirrat när vi ibland pratar om läsförståelsestrategier och ibland lässtrategier och att jag föredrar Skolverkets begrepp läsförståelseprocesser som i sin tur kräver att eleverna kan olika lässtrategier. För det är ju faktiskt så att man rent tekniskt kan läsa med flyt utan att förstå. Ett konkret exempel ur min egen undervisning för nyanlända är att en hel del elever säkert skulle klara av biten med att läsa med flyt genom att använda lässtrategier (eftersom avkodning, koppla ljud/bokstav etc oftast inte är så svårt) men de skulle inte klara av att visa grundläggande läsförståelse. Om jag ska kartlägga mina elevers läsutveckling behöver jag självklart ha koll på hur långt de kommit när det gäller avkodning och användningen av lässtrategier som leder till att eleven kan läsa med flyt men jag undrar verkligen varför det är intressant att dela upp ovan citerade del ur kunskapskraven i två olika delar? Varför ska vi bedöma dessa två delar som om de vore två fristående delar som inte hörde ihop? (Ja, detta görs i en del läromedel och det görs t ex i min kommuns webbaserade lösning för dokumentation av elevernas utveckling, se bild nedan). Jag menar, vad är läsa med flyt värt om eleven inte samtidigt visar läsförståelse?


    Att förenkla bedömningsprocessen genom att klippa sönder kunskapskraven kan säkert vara bra. Men det kan också vara förvirrande, vilket det lätt kan bli i detta fall.

    Strategier och funktionellt språkanvändande

    För mig är strategier verktygen vi måste undervisa om, och få eleverna att använda sig av, på vägen mot ett funktionellt språkanvändande (eller i detta fall en funktionell läsförmåga som självklart även inbegriper läsförståelse). Lässtrategier handlar om hur man gör, och hur man kan göra, när man lär sig att läsa och när man på olika sätt använder sin läsförmåga. Jag brukar koppla ihop detta med funktionell läsförmåga till Luke & Freebody-modellen som handlar om att eleverna måste få ingå i en social gemenskap och delta i många olika processer när det gäller läs- och skrivaktiviteter. Eleverna behöver då få tillgång till följande resurser, inte bara delar av resurserna utan alla, för att kunna utveckla litteracitet:

    "Ur: "Bygga broar och öppna dörrar" Jönsson (2009)"
    Utgår man ifrån bilden ovan inser man att en välutvecklad, funktionell läsförmåga handlar om så mycket mer än det vi lite begränsat kallar läsförståelse. Det betyder att vi behöver titta på vilka läsförståelseprocesser våra elever behärskar och vilka de behöver fortsätta att utveckla för att kunna använda sin läsförmåga. Och det är där lässtrategierna kommer in.

    0 0

    Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det:

    Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven?

    Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning? Jag har resonerat lite kring det i detta blogginlägg.

    Planera språkutvecklande

    Jag har vid ett flertal tillfällen planerat tillsammans med ämneslärare och försökt hjälpa till att hitta språket i ämnet och dessa Pauline Gibbons-frågor är en bra utgångspunkt:
    • Vilken språknivå ligger mina elever på?
    • Vilka språkliga krav ställer ämnesområdet på eleverna?
    • Vilket språk behöver eleverna för att kunna delta i uppgifter och aktiviteter i undervisningen?
    • Vilka övningar kan jag använda så eleverna får träna sig i att tala, lyssna, läsa och skriva utifrån språket i ämnet?
    • Hur utvärderar jag efteråt?

    Att diskutera

    Skolverkets kommentarmaterial Få syn på språketär intressant att ha som "bokcirkel". Det finns mycket i den som är väl värt att diskutera. Här är några citat ur Få syn på språket som kan vara en bra utgångspunkt för samtal kring vilken roll språket har:
    Det är genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss såväl som vad vi inte har förstått och kanske behöver stöd för att komma vidare med.
    För att elever i skolan ska utveckla kunskaper inom ett ämne behövs faktakunskaper men det räcker inte med det. Kunskaper i och om det språk som är specifikt för detta ämne är en förutsättning för att eleven ska kunna tillägna sig ämnesinnehållet, och det är viktigt att eleven förstår ämnets och ämnesspråkets syfte och sammanhang. Sådana kunskaper utvecklas bäst inom ramen för undervisningen i respektive ämne.
    Och med ett konkret exempel ur kursplanen i biologi:
    Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. (Lgr 11) 
    Här blir det alltså tydligt att undervisningen i ämnet inte bara ska ge eleverna kunskaper om biologi utan dessutom ge dem möjlighet att använda dessa kunskaper i olika språkliga och språkligt utvecklande sammanhang. Om detta ska bli möjligt ställer det krav på att undervisningen ger eleverna tillfällen att kommunicera på ett sätt och med ett språk som är relevant i biologiämnet.

    Filmer

    Vill man komplettera med filmer så tycker jag Skolverkets filmer som ingår i deras utvecklingspaket "Språk i alla ämnen"är bra även om de egentligen vänder sig till gymnasieskolan. I denna film tar Åsa af Geijerstam, som skrivit en avhandling som heter Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan, upp en hel del som är relevant för just lärare i NO/naturvetenskap.

    Den andra filmen hittar ni här.

    Lästips

    En artikel som många NO-lärare har uppskattat är "Närläsning ger koll på kemin" om lärare som arbetar utifrån Reading to Learn.

    Det finns ytterligare två avhandlingar som kan vara av intresse för er som verkligen vill ha kött på benen inför "övertalningsprocessen". Den ena är skriven av Pia Nygård Larsson och heter "Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" Om avhandlingen kan man läsa mer i denna artikel. Den andra är skriven av Gun Hägerfelth och heter Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklassrum. Orkar man inte läsa hennes avhandling så är hennes bok "Språkarbete i alla ämnen" en bok som ofta passar extra bra för NO-lärare.

    I rapporten Ämne och språk – språkliga dimensioner i ämnesundervisningen sammanfattas projektet Ämnesundervisning i NO och SO för flerspråkiga elever - en integrering av språk och innehåll som hade som syfte att utröna på vilka sätt genrepedagogiken kan gagna tvåspråkiga och enspråkiga elevers språk- och ämnesutveckling. Många intressanta artiklar i den rapporten. Kolla t ex elevcitaten, om vikten av explicit undervisning:

    Börja i läroplanen

    Men, den allra bästa början är att utgå ifrån läroplanen. Språket finns överallt och hur man än vänder och vrider på det så är det allas vårt ansvar:
    Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
    Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk-och kommunikationsutveckling. (Lgr 11, kap 2)

    "Vi jobbar med begreppen"

    Men, det är väl bara att jobba med begreppen, kanske någon säger? Nej, det är inte så enkelt.

    Jag är tämligen övertygad om att de allra flesta NO-lärare arbetar med ämnesspecifika begrepp i NO-undervisningen. Grejen är att det oftast inte är dessa begrepp som vållar svårigheter. Anledningen till detta är för att de ämnesspecifika begreppen är nya för alla elever och varenda lärare vet att man måste förklara/exemplifiera nya ord och begrepp för att eleverna ska förstå. Det som däremot vållar svårigheter är ord som "fastställa", "erhålla" eller sambandsord som "trots att". Eller ord som har flera betydelser, som axel vilket inte alls är en kroppsdel inom matematiken eller fysiken. Eller "ledare" som betyder olika saker i nästan vartenda ämne.

    Texttyper

    Andra saker som vållar svårigheter är de olika texttypernas syfte, struktur och språkliga drag. Det är inte alls säkert att en svensklärare är medveten om, och kan undervisa om, att en labbrapport består av tre olika texttyper. Först en instruerande text, sedan en beskrivande och till slut en redogörande eller kanske förklarande text. Det är inte ens säkert att varken svenskläraren eller kemiläraren är medvetna om vilken struktur dessa texttyper har och vilka språkliga drag som texttyperna kännetecknas av. Och om inte vi som lärare vet detta, hur ska vi då kunna undervisa våra elever om det? Som det fungerar nu är det främst elever som är duktiga på att imitera/härma texttyper som lyckas skriva bra texter.

    Explicit undervisning om texttyper inom NO/SO-ämnena är enligt min erfarenhet väldigt begränsad. Troligtvis har svenskläraren mer kunskap om texttyper än vad kemiläraren eller religionsläraren har men svenskläraren har troligtvis inte de ämnesspecifika kunskaper som krävs för att kunna identifiera "språkliga mål" i kursplanerna eller för att kunna göra bedömningar av elevernas textproduktion. Här krävs det i stället samarbete på hög nivå.

    Läsning

    Sedan var det ju en sak till. Det här med gemensam läsning och textsamtal kring texter i NO-undervisningen. Men det får bli ett annat inlägg. Så länge kan jag tipsa om mina inlägg om vikten av läsrelaterade aktiviteter och lässtrategiexemplet om informationstjuvar. (Finns även beskrivet i min Alfa-krönika.) Och kanske mitt inlägg om begreppen lässtrategier och läsförståelse.

    0 0

    Idag bloggade jag kring ett Twitter-samtal om skillnaden, eller kanske likheterna, mellan begreppen individualisering och individanpassad undervisning. Eftersom jag utgick ifrån mina egna tweets hamnade min diskussion på Storify och indirekt här i min blogg:

    Läs också Susanne Jönssons inlägg på samma tema.

older | 1 | (Page 2) | 3 | 4 | newer