Att organisationen av utbildningen för nyanlända elever är bristfällig på många håll vet vi. Att det nästan är 10% av eleverna i svensk grundskola som är födda utomlands och att det bara är 63% av dem som får behörighet att läsa vidare på gymnasiet, vet vi också. Därför är det oerhört glädjande att regeringen under en period nu har tillsatt utredningar och lagt fram reformpaket för att förbättra utbildningen för de nyanlända eleverna.
Idag var det dags för presskonferens där Jan Björklund och Erik Ullenhag presenterade en del av de insatser som ska förbättra utbildningen. Det handlade bland annat om förlängd skolplikt till 18 års ålder, max ett år i förberedelseklass, prioriterad timplan med fokus på undervisning i svenska, nya uppdrag till Skolverket att ta fram kartläggnings- och bedömningsmaterial och ett ökat statsbidrag till huvudmännen för att kunna erbjuda nyanlända elever i åk 6-9 fler undervisningstimmar i svenska.
Här nedan följer en längre sammanfattning av förslagen för er som är intresserade.
Kommentarer till, och sammanfattningar av, förslagen
Om du vill kan du ta del av
Nationellt centrum för svenska som andraspråks kommentarer kring dessa förslag. När det gäller mina egna kommentarer så är jag först och främst väldigt glad över att vi får tydligare riktlinjer kring den särskilda undervisningsgrupp som går under namnen förberedelseklass/introduktionsklass och den grupp elever som vi kallar nyanlända elever. Äntligen kommer vi få en definition för i den
promemoria som utredningsgruppen har lämnat till Utbildningsdepartementet finns en definition av begreppet nyanlända elever som lyder så här:
Nyanlända elever definieras som elever som anlänt till Sverige och påbörjat sin utbildning i Sverige efter den tidpunkt då skolplikten normalt inträder, dvs. efter sju, eller om det finns särskilda skäl, åtta års ålder. En elev ska dock inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång.
Denna definition väcker en del frågor gällande elever i de yngre årskurserna. Ska en nyanländ 7-åring alltså inte kunna kallas nyanländ elev? Så här skriver arbetsgruppen och jag kan tänka mig att detta kommer att bli en fråga vi kommer att återkomma till:
Om ett barn som anländer till Sverige vid åtta års ålder blir placerad i årskurs 1 har utbildningen inte påbörjats sent i den bemärkelsen att barnet fått mindre utbildning än övriga barn som börjar i samma årskurs. I dessa fall ska barnet inte anses vara nyanlänt. Om barnet däremot placeras i årskurs 2 har barnet fått ett års skolgång mindre än sina klasskamrater och är därmed att anse som nyanlänt.
Förberedelseklasser
När det gäller detta med förberedelseklasser funderade jag en del på vad Jan Björklund menade när han sa att "
förberedelseklassen förs in i lagstiftningen som en form i grundskolan". En ny skolform? Nej, enligt arbetsgruppen som tagit fram förslagen handlar det om en ny undervisningsform:
Förberedelseklassen ska omges av ett eget regelverk där syftet med undervisningsformen och ramarna för hur den kan organiseras tydligt framgår. Samtliga regleringar kring nyanlända elever ska gälla oavsett om eleven får sin undervisning i förberedelseklass eller följer den ordinarie undervisningen. Det innebär att undervisningen i huvudsak ska följa det som gäller för skolformen och att avvikelser från detta alltid ska ha stöd i de regleringar som omfattar nyanlända elever. Även om eleven under en begränsad period får huvuddelen av sin undervisning i en förberedelseklass ska eleven redan från början delta i vissa delar av den ordinarie undervisningen. Att en elev får viss del av undervisningen i förberedelseklass behöver inte betyda att eleven även omfattas av ett beslut om prioriterad timplan. I vilken mån eleven ska få viss del av undervisning i förberedelseklass och i vilken mån prioriterad timplan ska tillämpas kräver var för sig separata beslut.
Det nya förslaget till författningsändringar när det gäller förberedelseklass ser ut så här:
Förberedelseklass
Rektorn får fatta beslut om att en nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen delvis ska undervisas i förberedelseklass. Syftet med förberedelseklassen ska vara att öka elevens möjligheter att nå kunskapskraven. Ett beslut om undervisning i förberedelseklass får avse en tidsperiod om högst ett år. Om det finns särskilda skäl får beslutet förlängas så att det avser en sammanlagd tidsperiod om högst ett och ett halvt år. Om det finns synnerliga skäl får beslutet förlängas ytterligare så att det avser en sammanlagd tidsperiod om högst två år. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra. Undervisning i förberedelseklass ska så långt det är möjligt såväl lokalmässigt som verksamhetsmässigt äga rum i nära anslutning till annan undervisning, om det inte finns särskilda skäl för annan placering.
Placering i årskurs och undervisningsgrupp
Rektorn ska senast inom två månader från den nyanlända elevens ankomst till skolan besluta om placering i den årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt.Innan rektorn fattar beslut om placering i en årskurs ska elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Eleven ska senast inom samma tid placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska tillhöra.
Central mottagning eller inte
I många kommuner har man valt att samla de nyanlända eleverna på vissa skolor för att kunna samla kompetensen och resurserna på samma ställe. Detta kan komma att bli en intressant diskussion framöver, jag är nämligen inte helt säker på att det är en möjlig väg i framtiden. Eller hur tolkar du förslaget?
Undervisning i förberedelseklass ska såväl lokal- som verksamhetsmässigt äga rum i så nära anslutning till annan undervisning som möjligt.
Med efterföljande kommentarer:
Det är viktigt att peka på det ömsesidiga intresset av att elever, som får viss del av undervisningen i förberedelseklass, har en tydlig tillhörighet i sin ordinarie undervisningsgrupp. Såväl de lärare som ska komma att undervisa eleven som klasskamraterna i elevens undervisningsgrupp och den nyanlända eleven gynnas av att kontakt knyts så tidigt som möjligt. Var förberedelseklassen geografiskt är placerad är också något som kan påverka möjligheten till integrering. Om undervisningen i förberedelseklassen bedrivs alltför långt från övrig verksamhet kan det skapa inlåsningseffekter som riskerar att begränsa den enskilda elevens förutsättningar att successivt slussas ut i ordinarie undervisning. Den geografiska placeringen av förberedelseklassen får inte försvåra för eleven att integreras och utveckla tillhörighet i den undervisningsgrupp som eleven är placerad i och som han eller hon slutligen ska tillhöra fullt ut. Förberedelseklassen bör därför i förläggas i så nära anslutning till annan undervisning som möjligt.
Bara ett år i förberedelseklass?
Att ha en tidsbegränsning på hur länge en elev kan gå i förberedelseklass är så klart väldigt dubbelt. Det är bra för det ställer krav på huvudmän/skolor/rektorer/lärare att se till att all undervisning är språk- och kunskapsutvecklande och att dessa elevers språkutveckling är allas ansvar. Det förtydligas i förslaget:
Vi menar att en tidsgräns på högst ett år är rimlig som introduktion till den svenska skolan. Det innebär inte att eleven efter ett år förväntas befinna sig på en sådan språklig nivå så att han eller hon inte behöver stöd för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. En elev som anländer sent efter den ordinarie skolstarten kan komma att behöva olika former av stöd en lång tid under sin utbildning, inom ramen för undervisning i sin ordinarie undervisningsgrupp. Det är således väsentligt att en nyanländ elev inte slentrianmässigt får sin undervisning i förberedelseklass utan att behovet kontinuerligt följs upp. Så snart eleven bedöms kunna följa den ordinarie undervisningen i ett ämne ska undervisningen i förberedelseklassen upphöra beträffande det ämnet. Det innebära att undervisningen i olika ämnen successivt flyttas över till den ordinarie undervisningen.
Särskilt stöd och särskilda skäl
Om det föreligger särskilda skäl bör beslutet om delvis undervisning i förberedelseklass kunna förlängas så att det avser en sammanlagd period om högst ett och ett halvt år. Om det finns synnerliga skäl bör beslutet kunna förlängas ytterligare, så att det avser en sammanlagd period om högst två år. Sådana synnerliga skäl kan vara att en elev påbörjar sin utbildning mycket sent och på grund av bristande eller total avsaknad av tidigare skolgång inte har tillägnat sig ett skriftspråk. Om det efter två år fortfarande visar sig att eleven inte har förutsättningar att följa ordinarie undervisning kan detta bero på att eleven har behov av specialpedagogiska insatser. Detta bör i så fall hanteras inom ramen för särskilt stöd enligt 3 kap. skollagen. Ett beslut om specialpedagogiska insatser inom ramen för särskilt stöd kan dock i ett enskilt fall behöva beslutas mycket tidigare. I vissa fall kanske en utredning om särskilt stöd behöver inledas direkt efter kartläggningen av en elevs kunskaper. Som nämnts tidigare ska undervisning i förberedelseklass inte anses utgöra särskilt stöd utan fungera som en introduktion till den svenska skolan.
Den sista meningen gör mig hoppfull. Jag har nämligen oroat mig en del över att man ser på nyanlända elever som om de var i behov av särskilt stöd. Här tydliggörs det att det handlar om en introduktion till den svenska skolan och inget annat. Om det inte är så att eleven utöver det även har behov av specialpedagogiska insatser. Så här lyder förslaget när det gäller särskilt stöd och mer om detta och åtgärdsprogram kan ni läsa på
sidan 80-81:
Beslut om undervisning i förberedelseklass eller prioriterad timplan ska inte hanteras inom ramen för särskilt stöd. Det är endast om det befaras att eleven inte kommer att nå kunskapskraven trots åtgärder för nyanlända som anges i lag eller förordning som åtgärdsprogram ska upprättas.
Framgångsfaktorer
I arbetsgruppens övergripande problembeskrivning av nuläget när det gäller organisationen av undervisning för nyanlända elever finns mycket att känna igen sig i men det som är intressantast att titta på är det som de kallar framgångsfaktorer.
Det går inte enligt arbetsgruppen att utifrån forskning dra en generell slutsats kring vad som är att föredra; undervisning i förberedelseklass eller undervisning i vanlig klass. Det viktiga är att adekvat stöd kommer tidigt och att valet av undervisningsform görs utifrån pedagogiska hänsynstaganden i varje enskilt fall. Det finns dock en stor samstämmighet bland forskare när det gäller vissa framgångsfaktorer för undervisning av nyanlända elever, som t.ex. kompetens, flexibilitet och höga förväntningar. Som en avgörande framgångsfaktor framhålls att det finns kunskap och kompetens när det gäller flerspråkighet och andraspråksutveckling. De som ska ansvara för att eleverna lär sig svenska måste ha specialistkompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk. De måste ha särskild kunskap om hur andraspråksinlärning går till och veta vilka förutsättningar som är nödvändiga för en gynnsam språkutveckling. Härutöver krävs att även övriga lärare har grundläggande kunskaper när det gäller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Alla som undervisar nyanlända elever måste ha kännedom om hur undervisning kan bedrivas för dem som inte har svenska som modersmål.
Ytterligare framgångsfaktorer som pekas ut är flexibilitet när det gäller skolans organisation och arbetssätt för att möta elevers olika behov liksom höga förväntningar på elevernas förmåga. Standardiserade lösningar som bygger på låga förväntningar och ett synsätt som utgår från att nyanlända elever per definition är lågpresterande, är kontraproduktivt och bör så långt det är möjligt motverkas.
Underlag för planering av undervisningen
Förslaget till författningsändring gällande bedömning av elevens kunskaper ser ut så här:
5 c § Rektorn ansvarar för att en nyanländ elevs kunskaper bedöms inom två månader från elevens ankomst till skolan. Bedömningens resultat ska beaktas vid beslut om placering i årskurs enligt 5 d §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om underlag för sådan bedömning.
Arbetsgruppen lyfter vikten av en gedigen bedömning av nyanlända elevers kunskaper på följande sätt:
Nyanlända elever är ingen homogen grupp. Det finns elever som har en lång skolgång i uppväxtlandet bakom sig och goda kunskaper i ämnena medan andra har bristande utbildningsbakgrund eller helt saknar tidigare skolgång. Trots detta visar utredningar att planering och genomförande av undervisning för nyanlända elever inte alltid utgår från dessa olikheter. Det är inte ovanligt med generella lösningar som inte tar hänsyn till elevers individuella förutsättningar och behov. Här föreslås därför att krav på en väl underbyggd bedömning av nyanlända elevers kunskaper ska införas. En sådan bedömning ska ge underlag för hur undervisningen bör planeras och genomföras. Vid planeringen av undervisning för nyanlända elever måste skolan beakta vilka kunskaper varje enskild elev tidigare har utvecklat, vad eleven fortsatt behöver utveckla för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås samt hur undervisningen ska ge eleven möjlighet att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Det är viktigt att beakta att elever som invandrat och som anlänt när de är äldre än när man normalt börjar i skolan i Sverige visserligen oftast har bristande kunskaper i det svenska språket men för övrigt kan ha mycket goda kunskaper i de olika ämnena. Några generella utgångspunkter av i vilken mån nyanlända elever kan delta i undervisningen låter sig därför inte göras. Hur undervisningen bör utformas, vilken ämnesundervisning eleven initialt kan delta i och i vilken omfattning detta kan ske är alltid en bedömning som måste göras individuellt utifrån den enskilda eleven (min kursivering). Utgångspunkten ska vara att eleven så snart möjligt ska delta fullt ut i undervisningen i alla ämnen. För att detta ska vara möjligt krävs olika typer av språk- och kunskapsutvecklande insatser.
Denna bedömning ska ske skyndsamt, står det, och ska avslutas inom två månader. Här kan jag se stora svårigheter. Att kartlägga en elevs kunskaper kräver att man har kompetenta modersmålslärare som även har ämneskompetens. Att göra denna bedömning med hjälp av tolk kanske är möjligt men troligtvis oerhört svårt. Jag ser verkligen fram emot att få ta del av det kartläggningsmaterial som Skolverket ska ta fram och så här skriver arbetsgruppen om detta:
I och med förslaget behöver lärare inte i samma utsträckning använda tiden till att konstruera eller köpa in eget material för att bedöma nyanlända elevers kunskaper.
Inget mer uppfinna hjulet på varenda skola när det gäller detta med kartläggning. Så oerhört efterlängtat!
Prioriterad timplan
Arbetsgruppen har lagt fram ett förslag som kallas prioriterad timplan och som beskrivs på följande sätt:
Rektorn får fatta beslut om prioriterad timplan för en nyanländ elev om det bedöms öka elevens möjlighet att tillgodogöra sig de kunskaper i svenska språket som behövs för att följa och tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen.Prioriterad timplan innebär att undervisningstiden i ett eller flera ämnen, inklusive elevens val, omfördelas till förmån för ämnet svenska eller svenska som andraspråk. Beslut om prioriterad timplan får inte inskränka elevens möjligheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och därutöver utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Beslut om prioriterad timplan kan fattas för sammanlagt högst ett år.
Under presskonferensen pratade Jan Björklund enbart om utökad undervisningstid till förmån för ämnet svenska, vilket fick många av oss att fundera över svenska som andraspråksämnets framtid. I förslaget nämns även ämnet svenska som andraspråk och i arbetsgruppens skäl till förslaget med prioriterad timplan blir syftet med förslaget betydligt tydligare än det framställdes under presskonferensen.
Enligt skolförordningen ska skolan skapa förutsättningar för att elever når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Det innebär att skolan måste organisera undervisningen för nyanlända elever så att de ges förutsättningar att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen samtidigt som de inhämtar det svenska språket. Här kan det bedömas att bestämmelserna om studiehandledning på modersmålet är tillämpliga. Det kan även bedömas att elevens förutsättningar bäst skulle tillgodoses genom att till viss del prioritera undervisning i ämnet svenska/ svenska som andraspråk. Det kan tyckas självklart att en elev, som inte har några kunskaper i det svenska språket, under en första tid i svensk skola kan behöva fokusera på att utveckla sina språkkunskaper. Förslaget innebär att en sådan utformning av undervisningen tydligt ska regleras så att likvärdigheten för eleven inte riskeras. Beslut om att omfördela tiden mellan olika ämnen (prioriterad timplan) för en nyanländ elev ska därför kunna göras om detta bedöms öka elevens förutsättningar att så snart som möjligt kunna följa och tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen.
Det handlar alltså inte om ett ensidigt fokuserande på ämnet svenska, vilket man fick känslan av när Björklund pratade. Farhågan i att eleverna får stanna upp i sin kunskapsutveckling medan de ska lära sig svenska är även den obefogad. Detta förslag handlar om möjligheter att kunna skapa en optimal undervisningssituation utifrån elevens individuella förutsättningar och behov.
Skolplikt
I promemorian finns även förslag på hur skolplikten ska förtydligas i skollagen när det gäller nyanlända elever, förslag på den förlängda skolplikten upp till 18 år ("Skolplikt ska kunna gälla till och med vårterminen det kalenderår när en elev fyller 18 år") och förslag på när och hur skolplikten ska upphöra. Det finns även beskrivet vad som gäller om en elev ska fullgöra sin skolplikt inom gymnasieskolan.
En elev som ska fortsätta fullgöra skolplikt efter utgången av högsta årskursen får erbjudas att fullgöra skolplikten inom ramen för sådana introduktionsprogram i gymnasieskolan som saknar behörighetskrav. En elev som fullgör sin skolplikt i gymnasieskolan ska ha samma rätt till särskilt stöd och skolmåltider som elever i grundskolan. Om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även ordna skolskjuts för en sådan elev.
Så här kommenteras förslaget:
I praktiken innebär förslaget att vissa elever som annars inte skulle ha gått gymnasieskolan, nu kommer att göra det inom ramen för en förlängd skolplikt. Förslaget kommer vidare förmodligen att innebära att vissa elever som i dag går gymnasieskolans språkintroduktion i stället kan komma att fullgöra fortsatt skolplikt inom grundskolan. Detta bör dock inte innebära några strukturella förändringar av de introduktionsprogram som i dag finns inom gymnasieskolan. Oavsett om eleven efter utgången av högsta årskursen fortsätter att fullgöra skolplikten i grundskolan eller inom ramen för gymnasieskolan ska skolplikten upphöra när eleven uppnått de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska eller svenska som andraspråk alternativt behörighet till viss internationell utbildning.
I förslaget finns även en del som handlar om skolplikt för de ungdomar som anländer till Sverige när de är mellan 16 och 18 år.
Barn som inte har haft skolplikt eller vars skolplikt upphört före det kalenderår då de fyller 16 år, ska inte heller ha skolplikt därefter.
Utöver det jag har sammanfattat i detta inlägg finns det ännu fler förslag på förändringar i skollagen men jag tror mig ha fått med det allra viktigaste.
Nu vänder jag mig till er. Vilka är dina intryck och tankar kring dessa förslag? Hör gärna av dig genom att skriva en kommentar eller skicka e-post till
anna@annakaya.seLäs mer:
Lärarnas Nyheter
